Stäng
dc126f
Mat
642276
f28a23

Vetenskapligt underlag för rekommenderade insatser

Insatserna som rekommenderas på portalen är så kallade strukturella insatser, vilket är åtgärder som omfattar förskolans fysiska och sociala miljö samt hälsorelaterade policys och rutiner.

Systematisk genomgång av vetenskaplig litteratur

Föreslagna insatser baseras på en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen inom fem specifika hälsoområden: fysisk aktivitet, psykisk hälsa, matvanor, allergier och buller. Litteratur publicerad t.o.m. 2014 har identifierats via systematiska sökningar i elektroniska databaser med ämnesrelevanta sökord och kommer att uppdateras löpande. Publicerade studier har värderats utifrån sin vetenskapliga evidens och resultat.

För att en insats skulle anses ha stark evidensbas, krävdes att den skulle ha utvärderats med minst en av följande tre studiedesigner: Randomiserade kontrollerade studier, kontrollerade men icke-randomiserade studier samt longitudinella studier utan kontrollgrupp (enbart före- och eftermätning). Minst en av dessa tre studiedesigner skulle finnas med positivt resultat samt att det inte fanns likvärdiga studier med negativt resultat. Inga minimikrav för antalet deltagare eller effektstorlek har angetts eftersom dessa kan skilja sig mellan sakområden.

Utöver evidensbaserade insatser inom ett område ges förslag på praktiska tips som kan användas. För att ge en ram och ett stöd för förskolans övergripande hälsoarbete har underlag hämtats från förskolans nationella styrdokument.
De systematiska kartläggningarna täcker inte alla tänkbara utfall inom respektive hälsoområde. Det ingår inte någon värdering av kostnader eller kostnadseffektivitet för insatserna.

Olika studiedesign och evidensstyrka

Studiedesignen är avgörande för vilka slutsatser som kan dras om orsak och verkan av en intervention. Det säkraste sättet att identifiera orsakssamband är att göra en experimentell studie med så kallad randomiserad kontrollerad design, dvs. att deltagarna slumpas till interventions- eller kontrollgrupp. Randomiseringen säkrar att effekten man mäter beror på själva interventionen och inte på andra störfaktorer. I en observationsstudie (icke-experimentell studie, naturalistisk studie) följer och observerar man naturligt förekommande händelser i människors liv. Möjligheten att dra pålitliga slutsatser om orsakssamband är betydligt mindre med en observationsstudie jämfört med en experimentell studie, då det finns mycket större risk för att störfaktorer förklarar observerade samband. Den svagaste studiedesignen är interventioner utan kontrollgrupp, vilket är speciellt ofördelaktigt när det gäller barn, där stora förändringar sker med åldern även utan intervention.