Stäng
dc126f
Mat
642276
f28a23

Vår arbetsmodell

Uppdaterad: 2020-09-11

Här beskrivs den arbetsmodell som Elevhälsoportalen och dess verktyg utgår från. Genom att arbeta enligt modellen säkerställer förskolan att det hälsofrämjande arbetet genomförs på ett systematiskt och långsiktigt sätt, samt att förskolan uppfyller sina mål i linje med läroplanen (Lpfö18).

”När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av barnens dag kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande.” (Lpfö 18)

Arbetsmodellen förutsätter en tvärprofessionell arbetsgrupp under ledning av rektorn. Läs mer om denna grupp längre ner, under ”Vem ska arbeta med modellen?”

Arbetsmodellens fyra steg:

Sammanfattning: 

  1. Kartlägg förskolans miljö och hälsofrämjande arbete
  2. Planera för införande av insatser med hjälp av handlingsplaner
  3. Genomför de valda insatserna i enlighet med handlingsplanen
  4. Följ upp insatser och utfall

Nedan beskrivs de olika stegen i arbetsmodellen i detalj. I varje steg finns även ett praktiskt exempel på hur arbetet kan gå till, med hjälp av den fiktiva förskolan "Guldfisken".

1. Kartlägg förskolans miljö och hälsofrämjande arbete

Kartlägg förskolans miljö och nuvarande hälsoarbete med Hälsonyckeln

I steg 1 kartlägger förskolan sitt nuvarande hälsoarbete och sin miljö med hjälp av enkätverktyget Hälsonyckeln. Hälsonyckeln hjälper förskolan att identifiera styrkor och svagheter samt ger konkreta förslag på insatser som forskning visar främjar hälsa hos barnen. Mer information om dessa insatsförslag finns under respektive hälsoområde på Elevhälsoportalen. Hälsonyckeln är uppdelad på sex enkäter (övergripande hälsoarbete, fysisk aktivitet, psykisk hälsa, mat, allergi och buller). Varje enkät består av 3-10 frågor.

Efter avslutad enkät får förskolan en resultatrapport med en nulägesbeskrivning och generella råd om förbättringar. Förskolan behöver inte besvara samtliga enkäter, men det är ett bra sätt att objektivt identifiera inom vilka hälsoområden förskolan har störst utvecklingsbehov.

Baserat på Hälsonyckeln och insatsförslagen på Elevhälsoportalen, väljer förskolan ut de insatser man vill införa inom respektive hälsoområde. Förskolan kan välja att arbeta med alla hälsoområden samtidigt eller fokusera på ett, eller några, i taget.  Behöver förskolan prioritera bland insatser, fundera på hur enkel en viss insats är att genomföra och vilken effekt den förväntas ha.  Ytterst ansvarig för gruppens beslut är rektorn. 

[Exempel Förskolan Guldfisken]
[Gruppen besvarar tillsammans enkäterna inom samtliga hälsoområden. Förskolan får lägst poäng på Buller-enkäten, och gruppen väljer därför att börja med detta område. De tittar igenom enkäten och skriver ner de förslag på insatser och åtgärder som förskolan inte gör idag. Dessa inkluderar: Regelbundna kontroller av bullernivån på förskolan; Namngiven ansvarig för bullerhantering på förskolan; Obligatorisk utbildning för personalen om hur buller kan påverka barnens hälsa; minimera buller i mat-, lek-, sov- och uppehållsrum genom t.ex. extra ljudabsorbenter i tak, tysta inredningsmaterial och utrustning, tassar på stolar och bord (för att minska skrapljud). Gruppen läser om dessa insatser på Elevhälsoportalen, under Buller. Där hittar de även ett tips om s.k. bulleröra, en apparat som varnar när ljudnivån blir för hög. Detta tycker gruppen är intressant då de generellt inte har så mycket kunskap om ljudnivån på förskolan. Gruppen diskuterar de olika insatserna. T.ex. anser inte gruppen att de i nuläget inte har budgeten för att sätta in extra ljudabsorbenter i tak och väggar, men är bra att ha i åtanke för framtiden.

Gruppen bestämmer sig för följande insatser: 1) Installation av bulleröra/öron, 2) Ansvarig person för regelbundna kontroller och uppföljning av ljudmiljön, 3) Obligatorisk onlinekurs för personalen om buller och hur det kan påverka barnens hälsa, 4) Årlig genomgång av förskolans samtliga bord och stolar så att inga ben saknar eller har slitna ljuddämpande tassar. ]

 

2. Planera insatser

Planera för införande av insatser med hjälp av handlingsplaner.

När insatser är valda för ett visst hälsoområde, detaljeras införandet i en handlingsplan. På Elevhälsoportalen finns färdiga mallar för detta. Handlingsplanen hjälper förskolan att konkretisera och dokumentera mål, insatser, ansvarig person, samt datum för slutförande. Det går även bra att göra sin egen mall för handlingsplan, ha då med fördel med följande delar:

Mål – Önskat utfall, ett eller flera. Det är bra om målen är SMARTa (Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidsbundet).

Insats och aktiviteter – Detaljera insatserna i aktiviteter så att alla vet vad som ska göras.

Ansvarig – Ange vem som är ansvarig. Tydlig ansvarsfördelning minskar risken att något hamnar mellan stolarna. 

Tidplan – Bestäm datum då insatsen ska vara genomförd, och eventuella milstolpar på vägen.

Uppföljning - Beskriv hur insatser ska följas upp. 

[Exempel förskola Guldfisken]

[Gruppen diskuterar vilka mål de förväntar sig med de valda insatserna. Bl.a. har de läst på Elevhälsoportalen om vilka ljudnivåer som rekommenderas. Gruppen delegerar ansvar, delar upp insatserna i delaktiviteter och sätter deadlines. Johanna (rektor) blir ansvarig för att efterforska och överse installation av buller-öra/öron. I det ansvaret ingår även att utvärdera insatsen samt informera personal, barn och vårdnadshavare.

Handlingsplan Buller

Mål: 1) Minska ljudnivån, skall helst ej överskrida rekommenderade 30 dBA i medelljudnivå och 45 dBA i maximal ljudnivå, 2) Öka personalens medvetenhet om ljudnivån på förskolan, 3) Öka personalens kunskap om hur buller påverkar barnen.

Insats 1: Installera bulleröra

Aktiviteter: Efterforskning; installation; information till personal, vårdnadshavare och barn; loggning av data; uppföljning

Ansvarig: Johan.

Tidplan: Installation: 28 februari, 2020. Uppföljning: 30 juni, 2020.]

Uppföljning: Bullerörat ska följas upp genom mätning och analys av ljudnivåer, samt med intervjuer med personal, barn och vårdnadshavare 

 

 

3. Genomför insatser

Genomför de valda insatserna i enlighet med handlingsplanen.

Arbetsgruppen bör träffas vid ett, eller ett par, tillfällen för att säkerställa att handlingsplanen som helhet följs. De ansvariga personerna rapporterar till gruppen och eventuella problem diskuteras (det kan gälla missade deadlines, dåligt mottagande bland personal eller barn, oväntade effekter, osv).

[Exempel förskolan Guldfisken]
[Alla i gruppen rapporterar sina aktiviteter, och Johannas uppgift med buller-örat går enligt plan. Installationen gick bra och örat verkar uppskattas av personalen då den synliggör när och hur ofta det blir för högljutt. Dock har personalen bett att få dra ut sladden under sångstunder så att barnen kan få sjunga som de vill.]

 

4. Följ upp insatser

I slutet av läsåret, samla arbetsgruppen igen och följ upp hur införandet av de olika insatserna gått och hur väl de nått sina uppsatta mål. Genomför Hälsonyckeln nästa läsår igen och jämför resultatet: har barnens hälsa påverkats som vi hoppats?, och har förskolans hälsoarbete och/eller miljö förbättrats? Integrera de insatser och aktiviteter som visat sig fungera bra, i förskolans rutiner. Genom att följa upp införande och resultat, kan man dra lärdomar och utveckla arbetet. Håll personalen, barn och vårdnadshavare underrättade och glöm inte att fira framgångar. Dela gärna erfarenheter med andra förskolor.

[Exempel förskolan Guldfisken]
[I slutet av läsåret samlas gruppen igen och går igenom hur insatserna gick och om målen uppnåddes. I exemplet med buller-örat är gruppen enig om att insatsen har varit en framgång. Johanna har pratat med personalen, barnen och ett urval av vårdnadshavare. Feedbacken är överlag positiv. Både barn och vuxna har blivit mer medvetna om problemet sedan buller-örat installerats (vilket var ett av målen). Man har också lärt sig att ljudnivåerna skiftar mycket under dagen. T.ex. när kläder ska tas av och på i trånga korridorer kan de bli högljutt. Detta har lett till att personalen har börjat dela upp barnen i två grupper när de ska ta av och på sig ytterkläderna. Personalen försöker också minska ljudnivån genom att vara mer utomhus. (Detta har ju även andra positiva hälsoeffekter.) Man har sett en fallande trend vad gäller tillfällen då öronen lyser rött under månaderna då förskolan haft öronen. Även om man inte har lyckats med målet att alltid hålla nivån under rekommendationerna, har nivån minskat överlag. Den lägre ljudnivån upplevs som positiv av både barn och vuxna, bl.a. upplever personalen mindre huvudvärk och en lugnande effekt på barnen.]

 

Mer om arbetsmodellen

Nedan kan ni läsa mer om arbetsmodellen.

[Varför ska vi använda oss av arbetsmodellen?]
[Modellen ger arbetet struktur och en vetenskaplig grund:
  • Arbetsmodellen hjälper förskolan att strukturera sitt hälsofrämjande arbete och uppnå sina mål i linje med läroplanen (Lpfö 18). 
  • Genom att följa stegen i modellen får förskolan insikt i sitt hälsofrämjande arbete, förslag på evidensbaserade åtgärder samt konkreta handlingsplaner.  

Modellen underlättar uppföljning och utveckling över tid:

  • Dokumentation är del av modellen och ger förskolan underlag för överenskomna prioriteringar och resursfördelningar. Exempel på dokumentation är handlingsplaner och mötesanteckningar.
  • Genom att modellen är cyklisk, kan förskolan följa upp arbetet och utvecklas sitt hälsofrämjande arbete på lång och kort sikt.]
[Vem ska arbeta med modellen?]
[Rektorn ser till att det bildas en arbetsgrupp bestående av ca 3-6 personer. Förutom rektor, bör minst en pedagog ingå.  Andra lämpliga yrkeskategorier att inkludera kan vara t.ex måltidspersonal och specialpedagoger.  I ett första möte går gruppen igenom arbetsmodellen och vad som ska göras i varje steg, hur ofta gruppen ska träffas, hur arbetet ska delas upp samt hur dokumentation ska ske (t.ex. mötesanteckningar). Arbetet kan delas upp, men gruppen är gemensamt ansvariga för besluten och att arbetet drivs framåt. Det är viktigt att alla i gruppen är aktiva och engagerade. Förankra arbetet hos de som kommer påverkas av det och eventuellt vara delaktiga i det. Detta gäller övrig personal men i vissa fall även barn och vårdnadshavare.

För att kunna arbeta med modellen, måste alla i gruppen har tillgång till den inloggade versionen av Elevhälsoportalen. Om förskolan inte redan har ett konto på Elevhälsoportalen, skapa ett gemensamt sådant för er förskola här.]

[Hur mycket tid tar det att arbeta med modellen?]
[Arbetsprocessen genomförs med fördel en gång per läsår. Det är ett återkommande arbete då nya elever kontinuerligt kommer in, personal kan bytas ut och nya hälsoutmaningar uppstå. Hur lång tid det tar beror på arbetsfördelningen inom gruppen och antal områden samt insatser man väljer att arbeta med. Om skolan har gått igenom processen en gång, går det oftast fortare nästa gång eftersom man har lärdomar och dokument att bygga vidare på.]
[Hur ska arbetet kommuniceras?]
[Kommunikation är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet. Personal, elever och vårdnadshavare bör veta om att ett arbete pågår och informeras om fattade beslut. Detta skapar en känsla av delaktighet och sammanhang. Kunskap och erfarenheter kan även delas med andra skolor i kommunen, så länge varje skola anpassar insatserna efter sina egna förutsättningar. Fundera på hur arbetet kan synliggöras internt och/eller mot andra skolor, kommunen, osv. Några exempel på kommunikationsverktyg är fysiska eller digitala anslagstavlor och möten, interna och externa nyhetsbrev, lokala medier, skolans websida, osv.]