Stäng
dc126f
Mat
642276
f28a23
6b6154
21a3a1

Alkohol

Tidig alkoholdebut och att dricka alkohol regelbundet under uppväxtåren är skadligt på väldigt många sätt. Bland annat påverkar alkoholen hjärnan och kan ha effekter på den kognitiva förmågan, vilket kan yttra sig som inlärningsproblem. Skolan är naturligt en alkoholfri miljö och har en viktig funktion med att vägleda ungdomar i att inte dricka alkohol.

Alkoholens skadeverkningar

Först och främst är det viktigt att komma ihåg att alkohol är i sig ett giftigt ämne, som vid intag kan påverka flera organ i kroppen. Till exempel, när unga dricker sig berusade reagerar levern med rubbad enzymsammansättning. Men framför allt påverkar alkoholdrickande under tonåren både hjärnans funktioner och sannolikt även hjärnans struktur, vilket har påvisats i studier av såväl djur som på människor.

Alkoholbruk och då särskilt riskbruk bland 15-19-åringar i Sverige, var 2015 den näst vanligaste orsaken till förlorade friska levnadsår (DALY) Institute for Health Metric and Evaluation, IHME. Den vanligaste orsaken var bruk av narkotika. Vad gäller dödligheten var alkohol den vanligaste orsaken, men dödsfall är ovanliga i denna ålder.

Som nämnts tidigare, är alkoholens påverkan på hjärnan i form av störningar i kognitiva funktioner såsom inlärningsproblem exempel på de allvarligaste konsekvenserna för unga. I några studier har man till exempel sett en kortsiktig negativ effekt av alkohol på beslutsfattandet, vilket i kombination med ungdomarnas naturliga impulsivitet kan leda till riskfyllda eller rentav skadliga handlingar under alkoholpåverkan, till exempel olovlig körning, olyckor och oönskat sex. Sist men inte minst, en riskabel alkoholkonsumtion försämrar en eventuellt underliggande psykisk ohälsa, samt ökar sannolikheten för att få alkoholproblem senare i livet.

Är alkoholbruk bland ungdomar ett problem i Sverige?

I genomsnitt har alkoholkonsumtionen bland ungdomar i Sverige minskat sedan början av 2000-talet. Enkätundersökningar som genomförts av Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) i årskurs 9 och i andra året på gymnasiet visar att denna positiva trend gäller både pojkar och flickor på grundskola och gymnasium. Det gäller också samtliga mått av alkohol, det vill säga andelen alkoholkonsumenter, den genomsnittliga konsumtionen, berusningsdrickande och riskabelt alkoholbruk.

Samtidigt har könsskillnaderna jämnats ut vad gäller problematiskt alkoholdrickande, eftersom flickor idag har en storkonsumtion och ett riskabelt bruk av alkohol i samma omfattning som pojkar. Trots den positiva trenden var det år 2015 fortfarande 1 av 10 pojkar i årskurs 9 och nästan 3 av 10 i gymnasiet som hade en riskkonsumtion av alkohol (det vill säga dricker minst 14 standardglas/vecka eller har månatlig intensivkonsumtion). Motsvarande andel bland flickor (minst 9 standardglas/vecka eller har månatlig intensivkonsumtion) var något lägre (9 procent i årskurs 9 och 26 procent i gymnasiet).

Med andra ord, i en svensk skolklass i årskurs 9 med 30 elever kan man räkna med att tre elever redan har en riskabel alkoholkonsumtion. I en motsvarande klass i årskurs 2 på gymnasiet kan det vara 8-9 elever som har ett riskbruk av alkohol.