Stäng
dc126f
Mat
642276
f28a23
6b6154
21a3a1

Buller

Buller i skolmiljö kan inverka negativt på barns välbefinnande och hälsa samt utöver detta även påverka inlärning och prestation. Det finns dock en rad åtgärder som kan göras för att reducera ljudnivån i skolmiljö.

Buller som miljöhälsoproblem

Både vuxna och barn omges så gott som dagligen av buller och höga ljudnivåer, såväl i hemmet som på jobbet eller i skolan och under fritiden. De vanligaste källorna till buller utomhus är trafik, i synnerhet vägtrafik men buller från tåg- och flygtrafik bidrar också. Industrier, byggnadsarbeten, gatustädning och varutransporter är andra exempel på källor som bidrar till höga ljudnivåer i stort i vårt samhälle. Inomhus tillkommer till exempel ljud från grannar, hissar, TV och datorer, leksaker, vitvaror och fläktar. I skolan är den vanligaste källan till buller höga ljud från andra barn men bakgrundsljud från till exempel ventilation, datorer och annan utrustning spelar också in. I matsalen tillkommer ljud från diskinlämning, klirrande bestick, stolskrap mm.

Varför är buller ett problem i skolan?

Resultat från den senaste Miljöhälsorapporten (2013) visar att bullerstörningarna bland 12-åriga barn ökar. Bland de tydligaste resultaten var en ökning av besvär av ljud från andra barn i skolmiljön, där 31 % rapporterade besvär år 2011 vilket kan jämföras med 18 % år 2003. Även ljudmiljön i skolmatsalen upplevdes av många som störande. En tredjedel (33 %) av barnen uppgav att de någon gång i veckan känt sig bullerstörda av ljud i matsalen.

Hur bullret påverkar barnen beror till exempel på egenskaper hos bullret och i vilken situation det uppträder. Det finns också individuella skillnader i hur barnen påverkas. Generellt räknas dock barn som en särskilt känslig grupp vad gäller utsatthet för buller. Det finns flera orsaker till detta, bland annat har barn en lägre medvetenhet om buller, de saknar tillräckliga skyddsinstinkter och har mindre möjlighet att påverka sin situation än vuxna. Barn sover också längre vilket gör att risken ökar för att de utsätts för buller någon gång under sömnperioden. Barn behöver dessutom en längre återhämtningsperiod efter en natt med bullerstörd sömn.

Ytterligare en orsak till att barn anses särskilt känsliga för buller är att deras nervsystem, kognitiva förmåga och språkförståelse inte är fullt utvecklade. Buller i skolmiljön kan därför påverka barnens inlärning, både genom att maskera tal och genom att inverka negativt på barnens tankeprocesser. Även motivation, minne och läsförståelse kan påverkas av en för bullrig miljö, vilket på sikt kan inverka negativt på barnens skolprestation.

Mycket starka ljud kan orsaka hörselnedsättning och öronsusningar, dvs. tinnitus. Dessa skador uppkommer oftast i samband med fritidsaktiviteter som konsertbesök, musiklyssnande på hög volym i hörlurar, eget musicerande, samt högljudda sportaktiviteter. Buller i klassrumsmiljö är sällan hörselskadande men har däremot visat sig kunna ge upphov till psykologiska såväl som fysiologiska stressreaktioner. Studier har visat samband mellan uppmätt ljudnivå och självrapporterade besvär, så som taluppfattbarhet, allmän störning, trötthet, huvudvärk, men också med lässvårigheter och fysiologisk stress, inklusive påverkan på blodtryck, hjärtfrekvens och stresshormonnivåer.

Arbetsmiljöverkets högsta rekommenderade acceptabla ljudnivå för miljöer med stora krav på stadigvarande koncentration och på säker taluppfattbarhet, exempelvis i undervisning, ligger på 35 dB LAeq (ljudbidrag från den egna verksamheten omfattas då inte av detta värde). Folkhälsomyndighetens rekommenderade ljudnivå i undervisningslokaler är dock lägre och ligger på 30 dB LAeq. Boverket rekommenderar generellt en ljudnivå motsvarande Ljudklass C, vilket innebär 30 dB LAeq och 45 dB LAmax (Svensk Standard SS25268:2007). Studier av ljudmiljön i skolan visar dock ofta högre nivåer än de rekommenderade, både vad gäller bakgrundsljud och aktivitetsnivåer, vilket kan inverka negativt på barnen.”

Sammanfattningsvis kan buller i skolmiljön inverka negativt på barns välbefinnande och hälsa samt utöver detta även påverka inlärning och prestation. Med avseende på den växande oron över kunskapsnivån hos dagens elever kan betydelsen av en god ljudmiljö som medel för att uppnå skolans målsättning inte nonchaleras. Strukturella, evidensbaserade interventioner för att minska buller i skolan är därför av stor vikt.