Stäng
dc126f
Mat
642276
f28a23
6b6154
21a3a1

Mat

Barn tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan där de ofta äter en till två måltider om dagen. Skolmåltider är således ett självklart sätt att främja hälsosamma matvanor.
Färgglad tallrik

Ohälsosamma matvanor – en riskfaktor för ohälsa

Hälsosamma matvanor under barndomen är kritiskt för optimal tillväxt och utveckling och bidrar till en bättre hälsa genom hela livet. Ohälsosamma matvanor ökar risk för övervikt och för kroniska sjukdomar som hjärt-/kärlsjukdomar, diabetes och vissa former av cancer. Även om svenska barn generellt har bra matvanor vore det positivt för deras hälsa om de minskade konsumtionen av sötsaker, åt mer frukt, grönsaker samt nyttiga fetter.

Måltiderna i skolan kan främja goda matvanor

Sverige är näst intill unikt i världen genom att erbjuda gratis skollunch till alla elever i grundskolan. Lunchen i skolan är viktig eftersom den bidrar med en stor del av barnens dagliga energi- och näringsbehovet, under en lång period av barns utveckling. En kartläggning av skolmåltidens kvalitet under läsåret 2014/2015 visade att lunchens näringsriktighet är ganska bra men de finns aspekter som kan förbättras. Söta livsmedel förekommer ytterst sällan till lunch och de flesta skolor erbjud varje dag ett salladsbuffet. Sammantaget ger detta skolor mycket goda grundförutsättningar för att erbjuda en näringsriktig lunch. Många aspekter av måltiderna i skolan har förbättrats de senaste åren men behöver fortsatt utveckling, framförallt gällande utbudet på skolkafeterior.

Skolan kan främja goda matvanor genom att på daglig basis erbjuda barnen möjligheten att exponeras för, själv pröva och därigenom få en personlig upplevelse av olika livsmedel. Detta har i studier visats avgörande för utveckling av barns smakpreferens, inte minst vad gäller frukt och grönsaker. Rollinlärning genom att se vuxna, och även andra barn, äta har visats ha stor betydelse för vilka maträtter och livsmedel som barn själva väljer att äta.

Samtidigt är näringsriktiga skolmåltider bara en del av ett framgångsrikt arbete med att främja goda matvanor. Studier visar att skolmåltiderna behöver integreras i skolans övergripande hälsoarbete. Detta kan göras genom att till exempel se till att konkreta erfarenheter från måltider integreras med teoretiska kunskaper inom flera ämnesområden. Flera studier ger också stöd för att arbeta strukturerat vilket innefattar att; sätta mål, identifiera förbättringsområden osv. Att utvärdera måltidsverksamheten ska vara en del i det generella systematiska kvalitetsarbetet på skolan.

Bra skolmåltider omfattar även många andra faktorer än bara mat, till exempel hur skolan motverkar buller (som kan vara ett problem i skolrestaurangmiljön) och hur skolan gör när elever har allergier (inget barn ska bli sjuk av maten i skolan). Kategorier buller och allergi ingår i elevhälsoportalen/skolhälsonyckeln.

Lagar och riktlinjer
Rätten till kostnadsfria skolmåltider nämndes i skollagen först 1997 och kompletterades 2011 med ett krav att de även ska vara näringsriktiga. Lunchen i grundskolan ska ha de svenska näringsrekommendationerna (numera nordiska) som utgångspunkt och i genomsnitt bidra med 30 % av det dagliga energi- och näringsbehovet. Livsmedelsverket ger ut råd om Bra mat i skolan . Råden omfattar, utöver förslag om menyplanering, även råd om hur skolmåltiderna kan integreras i den pedagogiska verksamheten, hur och när de bör serveras, hur skolan kan sträva efter hållbara måltider osv.