Stäng
dc126f
Mat
642276
f28a23
DC143C
6b6154
21a3a1

Vår arbetsmodell

Uppdaterad: 2020-09-22

Här beskrivs den arbetsmodell som Elevhälsoportalen och dess verktyg utgår från. Genom att arbeta enligt modellen säkerställer skolan att det hälsofrämjande arbetet genomförs på ett systematiskt och långsiktigt sätt, samt att skolan uppfyller sina mål i linje med läroplanen (Lgr11).

Arbetsmodellen förutsätter en tvärprofessionell arbetsgrupp under ledning av rektor. Läs mer om detta under ”Vem ska arbeta med modellen?” längre ner på denna sida.

Arbetsmodellens fem steg

Nedan beskrivs de olika stegen i modellen.

1. Kartlägg​ elevernas hälsa

Kartlägg elevernas hälsotillstånd med aggregerad data från hälsoenkäterna.

Verktyg: Elevhälsoenkäter

[Läs mer här]

[Arbetsprocessen tar avstamp i frågeställningen ”Hur mår våra elever?” som bland annat kan besvaras med hjälp av elevhälsoenkäterna. Skolor använder redan idag ofta elevhälsoenkäter som ett verktyg i samband med Hälsobesöken. Genom att analysera elevhälsodata på aggregerad skolnivå kan man få en indikation om vilka hälsoutmaningar som eventuellt finns på skolan. Skolan kan även jämföra årets resultat med tidigare år för att identifiera trender. Om möjligt, jämför gärna era resultat med andra skolor. Elevhälsoportalen erbjuder kommuner i Stockholms län kostnadsfria rapporter med sammanställning av aggregerad elevhälsodata på skol- och kommunnivå. Läs mer om dessa rapporter, och hur er kommun kan erhålla dem här. Data från elevhälsoenkäterna kan med fördel kompletteras med egna enkäter, frånvarostatistik, brukarundersökningar, intervjuer av personal och elever, iakttagelser, osv. Baserat på kartläggningen av elevernas hälsa, väljer arbetsgruppen ut den eller de områden de vill fokusera på. Skolan kan välja att arbeta med alla hälsoområden samtidigt, eller att fokusera på ett, eller några, i taget. Glöm inte att dokumentera gruppens beslut och underlaget till dessa, i minnesanteckningarna.]

 

2. Kartlägg skolans hälsoarbete

Utvärdera skolans hälsofrämjande arbete med Skolhälsonyckeln. 

Verktyg: Skolhälsonyckeln  

[Läs mer här]

[I detta steg kartlägger arbetsgruppen skolans miljö och hälsofrämjande arbete med hjälp av enkätverktyget Skolhälsonyckeln. Skolhälsonyckeln hjälper skolan att identifiera styrkor och svagheter samt ger konkreta förslag på insatser som forskning visar främjar elevernas hälsa. Mer information om dessa insatsförslag finns under respektive hälsoområde på Elevhälsoportalen. Hälsonyckeln är uppdelad på åtta enkäter (övergripande hälsoarbete, fysisk aktivitet, psykisk hälsa, mat, allergi, buller, ergonomi och tobak). Varje enkät består av 3-10 frågor. Arbetsgruppen kan svara på samtliga enkäter, eller välja att endast göra dem för de fokusområden man valde i steg 1. Efter avslutad enkät får skolan en resultatrapport med en nulägesbeskrivning och generella råd om förbättringar. Baserat på Hälsonyckeln och insatsförslagen på Elevhälsoportalen, väljer gruppen ut de insatser man vill införa på skolan. Behöver skolan prioritera bland insatser, fundera på hur enkel en viss insats är att genomföra och vilken effekt den förväntas ha. Ytterst ansvarig för gruppens beslut är rektorn.]

 

3. Planera insatser

Planera för införande av insatser med hjälp av handlingsplaner.

Verktyg: Handlingsplan

[Läs mer här]
[När insatser är valda för ett visst hälsoområde, detaljeras införandet i en handlingsplan. På Elevhälsoportalen finns färdiga mallar för detta.  Dessa handlingsplaner är uppdelade på  hälsområde (t.e.x Buller eller Psykisk hälsa) med en eller flera insatser. Handlingsplanerna hjälper skolan att konkretisera och dokumentera mål, aktiviteter, ansvar, och datum för slutförande.

Elevhälsportalens handlingsplaner är uppdelade på: 

Mål - Beskriv önskat utfall. Kan vara ett eller flera mål. Utfallet bör vara SMART (Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidsbundet)

Insats och aktiviteter – Beskriv insatsen samt lista de aktiviteter som ingår

Ansvarig – Tydlig ansvarsfördelning minimerar risken att något hamnar mellan stolarna. 

Tidplan – Inkludera ett datum då insatsen ska vara genomförd och eventuella milstolpar på vägen.

Uppföljning – Ange hur insatsen ska följas upp och resultat mätas; med t.ex. enkäter, data, intervjuer, observationer, osv.

[Exempel på handlingsplan ]
[Handlingsplan Buller

Mål

  • Minska ljudnivån på skolan, helst så att det ej överskrider rekommenderade 30 dBA i medelljudnivå och 45 dBA i maximal ljudnivå.
  • Öka personalens medvetenhet om ljudnivån på skolan
  • Öka personalens kunskap om hur buller påverkar eleverna

Insats 1: Installera bulleröra

Aktiviteter: efterforskning, installation, information till personal, vårdnadshavare och barn, loggning och analys av data om ljudnivåer från örat, utvärdering 

Ansvarig: Johanna

Tidplan: Installation senast 28 februari, uppföljning senast 30 juni, 2020

Uppföljning: Bullerörat ska följas upp genom mätning och analys av ljudnivåer, samt med intervjuer med personal, elever och vårdnadshavare. 

Insats 2: Online-utbildning för personal. Osv..]

 

4. Genomför insatser

Genomför de valda insatserna i enlighet med handlingsplanen. 

[Läs mer här]
[Arbetsgruppen bör träffas vid ett, eller ett par, tillfällen för att säkerställa att handlingsplanen som helhet följs. De ansvariga personerna rapporterar till gruppen och eventuella problem diskuteras (det kan gälla missade deadlines, dåligt mottagande bland personal eller elever, oväntade effekter, osv).]
 

 

5. Följ upp insatser

Följ upp.  Samla arbetsgruppen, följ upp arbetet och utvärdera resultaten. 

[Läs mer här]
[I slutet av läsåret, samla arbetsgruppen igen och följ upp hur införandet av de olika insatserna gått och hur väl de nått sina uppsatta mål. Har elevernas hälsa påverkats som vi hoppats? Har skolans hälsoarbete och/eller miljö förbättrats?  Integrera de insatser och aktiviteter som visade sig fungera bra i skolans rutiner. Genom att följa upp införande och resultat, kan man dra lärdomar och utveckla arbetet. Håll personalen, eleverna och vårdnadshavare underrättade och glöm inte att fira framgångar. Dela gärna erfarenheter med andra skolor.]
 

 

Mer om arbetsmodellen

Nedan kan ni läsa mer om arbetsmodellen.

[Varför ska vi använda oss av arbetsmodellen?]
[Modellen ger arbetet struktur och en vetenskaplig grund:
  • Arbetsmodellen hjälper förskolan att strukturera sitt hälsofrämjande arbete och uppnå sina mål i linje med läroplanen (Lgr 11). 
  • Genom att följa stegen i modellen får skolan insikt i sitt hälsofrämjande arbete, förslag på evidensbaserade åtgärder samt en konkret handlingsplan.  

Modellen underlättar uppföljning och utveckling över tid:

  • Dokumentation är del av modellen och ger förskolan underlag för överenskomna prioriteringar och resursfördelningar. Exempel på dokumentation är handlingsplanen och mötesanteckningar.
  • Genom att modellen är cyklisk, kan skolan följa upp arbetet och utvecklas sitt hälsofrämjande arbete på lång och kort sikt.]
[Vem ska arbeta med arbetsmodellen?]
[Det bör vara en tvärprofessionell grupp på skolan som arbetar med modellen. Rektor och elevhälsan är givna representanter, men inkludera gärna även personer från andra yrkeskategorier, exempelvis pedagogisk ledare (exempelvis lärare) eller måltidspersonal. Arbetet kan delas upp mellan olika personer i gruppen, men gruppen är gemensamt ansvarig för fattade beslut och att arbetet drivs framåt. Det är viktigt att alla i gruppen är aktiva och engagerade. Förankra arbetet hos de som kommer påverkas och eventuellt vara delaktiga, dvs övrig personal, men även i vissa fall barn och vårdnadshavare. I ett första möte, gå igenom arbetsmodellen och vad som ska göras i varje steg. Bestäm hur ofta gruppen ska träffas, hur arbetet ska delas upp samt hur dokumentation ska ske (t.ex. mötesanteckningar).

För att kunna arbeta med modellen, måste alla i gruppen har tillgång till den inloggade versionen av Elevhälsoportalen. Om skolan inte redan har ett konto, kan det öppnas här. Observera att kontot skapas per skola, inte per person.]

[Hur mycket tid tar det att använda arbetsmodellen?]
[Arbetsmodellen går ut på att kontinuerligt och systematiskt arbeta igenom fem steg Stegen är direkt beroende av varandra och processen är cyklisk. Vi rekommenderar att arbetsprocessen genomförs en gång per läsår. Det är ett återkommande arbete eftersom nya elever hela tiden kommer in, personal kan bytas ut och nya hälsoutmaningar uppstå. Hur lång tid det tar beror på respektive skola och antal områden man väljer att fokusera på. Har man som arbetsgrupp gått igenom processen en gång, så går det ofta fortare nästa gång. Dels har man med sig lärdomar om arbetsprocessen, men även befintliga underlag och dokument att bygga vidare på.]
[Hur ska arbetet kommuniceras?]
[Kommunikation är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet. Samtlig personal och även barn och vårdnadshavare bör veta om att ett arbete pågår och vilka beslut som fattats. Detta skapar en känsla av delaktighet och  sammanhang. Kunskap och erfarenheter kan även delas med andra förskolor i kommunen, så länge varje skola anpassar insatserna efter sina egna förutsättningar. Fundera på hur arbetet kan synliggöras internt och/eller mot andra förskolor, kommunen, osv. Några exempel på kommunikationsverktyg är fysiska eller digitala anslagstavlor och möten, interna och externa nyhetsbrev, lokala medier, förskolans websida, osv.]